Förutom de uppenbara farorna som obevakade levande ljus finns det en hel del andra brandrisker som man inte alltid tänker på.

Regelbunden OVK besiktning och ventilationsrengöring av filter och ventiler i kök är mycket viktigt för att få kontroll över smuts, damm och annat som kan innebära brandfara.

Utöver det kan man med hjälp av Systematiskt Brandskyddsarbete och ansvarsfullt beteende från boende minska brandfaror och rädda liv.

Systematiskt Brandskyddsarbete

Systematisk Brandskyddsarbete (SBA) måste utföras i alla byggnader för att uppfylla krav för brandsäkerhet.

Enligt lagen (2003:778) är fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ansvariga för att systematiskt brandskyddsarbete utförs regelbundet och att brandförebyggande åtgärder vidtas, dvs att byggnader är utrustade för livräddning och brandsläckning om det skulle uppstå en brand.

Med andra ord ska man ha rutiner för hur och hur ofta brandskyddet ska inspekteras.

Checklista för brandsäkra hem

Nedan checklista är bara ett exempel och är kanske inte tillräcklig för att brandsäkra just ditt hem.

Kontakta en brandskyddskonsult för mer information om brandsäkerhet.

1. Brandvarnare

Det finns ingen tvekan att brandvarnare är ett måste i varje hus.

Brandrök är farlig speciellt när man sover och kan förgifta en innan man hinner märka hettan eller lågorna.

I flerbostadshus är det fastighetsägare som ansvarar för att brandvarnare finns i varje bostad och boende bör regelbundet testa om den fungerar.

Allmän rekommendation är att placera brandvarnare på varje våning, nära köket och i eller intill varje rum där någon sover (obs att en brandvarnare övervakar upp till 60 m²).

Man bör dock inte installera den direkt bredvid spisen eller i badrummet eftersom det kan orsaka falska alarm.

Generellt behöver brandvarnare bytas ut vart 10 år och det finns ett brett sortiment (sammankopplade, nätanslutna osv) att välja ifrån.

2. Handbrandsläckare

Så väl som brandvarnare bör handbrandsläckare finnas i varje bostad.

Man ska också placera brandsläckare i allmänna utrymme, t ex trapphus, källare, tvättstuga osv på en synlig plats.

Det finns flera typer av handsläckare vilka är anpassade för olika bränder.

Den mest universella typen är pulversläckare men man kan också använda skum-, vatten-, fettbrand- eller koldioxidsläckare.

På MSB:s hemsida kan du hitta mer info om handbrändsläckare.

3. Brandfilt

Den är ett bra redskap om man behöver kväva en mindre eld eller om man vill förhindra spridning av branden.

Om du ska använda filten, kom då ihåg att inte kasta den på branden, utan lägga den och trycka med händerna.

4. Utrymningsskyltar eller nödbelysning

I farliga situationer är det viktigt att man reagerar så snabbt som möjligt.

Om det uppstår en brand kan utrymningsskyltar och nödbelysning vara livräddande.

Belysta eller genomlysta utrymningsskyltar bör placeras i tvättstuga, källare och alla andra mörka utrymmen.

Enligt Boverkets byggregler ska man också installera nödbelysning i trapphuset om byggnaden har fler än 8 våningar.

5. Brandceller

För att fördröja brandspridning brukar byggnaden delas upp i brandceller.

Detta innebär att varje brandcell (t ex varje lägenhet, lokal, trapphus osv) avskiljs med hjälp av brandväggar och branddörrar.

Vid vissa tillfällen måste man göra öppningar i brandväggen och då är det viktigt att återtäta alla öppningar så snart man är klar med arbetet.

När det gäller branddörrar ska man kontrollera om de stänger tätt och alltid hålla dem stänga.

6. Utrymningsvägar

Vid brand finns det alltid en risk att en av utrymningsvägarna kommer att vara blockerad, därför ska det planeras åtminstone två vägar ut ur byggnaden.

Ibland lämnar boende barnvagnar, cyklar och även möbler i trapphuset utan att tänka att de kan hindra utrymning vid brand så glöm inte att hålla trapphuset fritt från hindrande föremål.

Dolda brandrisker

Teknologi är en stor del av liv och våra hem är fyllda med olika elektriska prylar.

Ibland underskattar man brandfara och använder trasiga sladdar för laddning.

Tveka inte att slänga sladden om den är trasig och placera inte din dator eller telefon i solen eftersom batterier kan överhettas.

En annan risk är en eldstad som misskötts.

Se till rengöra den genom att ta ut sot och aska och lägga den i en obrännbar behållare, annars kan glöd falla ut från eldstaden.

Elda inte mer än 3 kg av ved per timme eftersom det kan bli för varmt i skorstenen.

Man hittar inte alltid tid för tvättning och då stoppar man istället för mycket tvätt i maskinen.

Om det händer ofta kan det leda till överhettning och eventuellt till brand.

Det är bäst att följa instruktionerna som är angivna av tillverkare när man tvättar.

När det gäller brandskydd är det klokast att ta det säkra före det osäkra.

Det handlar inte bara om brandsäkerhet i fastigheten utan om alla boendes beredskap.

Ju mer medvetna vi är om brandsäkerheten desto fler olyckor kan vi undvika.

Vad är radon för någonting?

Radon är en radioaktiv gas som man varken kan se eller lukta.

Regelbunden radonmätning (vart 10 år) är ett måste om man vill hålla koll på att radonhalten inte överskrider normer.

Om det finns för mycket radon i bostaden (mer än 200 Bq/m³) ökar risken för lungcancer eftersom radioaktiva partiklar fastnar på damm som man sedan andas in i lungorna.

När ska man mäta radon?

Det finns ingen lag som kräver att radon mäts regelbundet men om du planerar köpa, bygga nytt eller bygga om ett hus så väl som ändra ventilation eller uppvärmningssystem är det värt att kolla radonhalten.

Byggnader med blåbetong bör också inspekteras för radon.

Ni får gärna ställa frågor vid en OVK, så svarar vi på allt så gott vi kan.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer får man mest exakta resultat om radonmätningen utförs i minst två månader under eldningssäsongen, mellan den 1 oktober och den 30 april.

Ibland, när man vill sälja eller köpa hus, utförs en korttidsmätning som tar ca 2-10 dygn och ger ett ungefärligt resultat.

Hur ska man mäta radon?

Radonmätning kräver inte mycket ansträngning och kan lätt skötas själva av boende.

Du kan beställa mätdosor från ett ackrediterat mätlaboratorium.

När dosorna kommer, placera dem enligt de medföljande instruktionerna.

I flerbostadshus mäts radon i alla lägenheter som har kontakt med marken samt i ca 20% av övriga lägenheter.

När mättiden är slut, samla in dosorna och skicka dem till laboratoriet tillsammans med protokollet.

Det tar vanligtvis några veckor innan resultaten kommer tillbaka.

Rekommendationer

Här är några åtgärder som kan minska radonhalten:

• Välfungerande ventilation säkerställer ständig luftomsättning, därför bör OVK-besiktning göras regelbundet.
• Om du misstänker att ventilationen har brister kan det vara dags för rengöring och injustering av ventilationssystemet.
• Täta huset underifrån så att det blir svårare för markradon att tränga in i huset.
• Installation av radonsug eller radonbrunn kan kraftigt minska radonhalten.

Om radonhalten inomhus överstiger 200 Bq/m³ bör man utföra radonsanering.